Man biter ihop

Det finns ett skimmer över begreppet “jävlar anamma“.

Det är sådant som slår an en sträng inom mig.

Precis när kämpaglöden lyser igenom.

När viljan att klara något gör att människor tar sig upp till toppen trots att de egentligen inte orkar.

 

Då, när man ser att det är precis på gränsen, att han eller hon går på ren vilja och att att orken för länge sedan har lämnat dem.

Men att de ändå fortsätter. Kämpar lite till!

Då börjar en sträng inuti mig att svänga fram och tillbaka. Likt en dov ton under ytan vibrerar den.

Nu senast var det för Jens Fredricson i Falsterbo som lyckades bli fyra i Falsterbo Derby trots svår förkylning och astma.

Jens Fredricson.

(Aftonbladet 2014-07-12)

Som Jens själv sa till pressen “Fyra minuter orkar alla svenska män“.  Sen kan man i och för sig diskutera huruvida man behöver vara svensk eller man för att orka. Men just nu lämnar jag politiken därhän och lyssnar endast till den där jävlar-anamma-strängen som dovt svänger fram och åter. 

 

Kanske har jag en fabless för en skruvad form av hjältedådsromantik (där hjälten som i de gamla sagorna måste klara sig igenom alla svåra hinder man kan tänka sig för att sedan ta sig i säkerhet och rädda prinsessan, samt få halva kungariket…). 

 

Men nej, jag tänker att det nog istället beror på mina förfäder där starka kvinnor och män bet ihop och utförde det som livet just då krävde av dem.

Om det är bra eller dåligt överlåter jag till andra att döma.

Själv konstaterar jag bara att den där hjältesträngen fortfarande vibrerar av Jens ritt.   

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s